Då är det dags igen, derby i Stockholm. Matcherna emot Hammarby är inte på långa vägar i klass med AIK, av många orsaker jag inte orkar gå in på här. Däremot så är ett derby alltid ett derby och därför tänkte jag berätta en anektdot som handlar om det sista derbyt som någonsin spelades på Hammarbys hemmaplan Söderstadion.
En tidig höstdag var det dags,derby på Söderstadion. Från Uppsala slöt två falanger av supportrar upp för förkrök på det då nyöppnade stället Red Room. Det var de äldre...
Och det var de yngre....
Tanken tror jag från början var att Uppsalas manliga version av Pippi Långstrump skulle åka med. Av någon outgrundlig anledning brände dock Blixt det hela och samma dag som det är dags för match lyckas Andres och Daner att locka med Stefan, en lugn småbarnspappa från de lummiga delarna av Uppsala.
Efter några öl på Red Room sätter vi oss på tåget. Vandaliseringen börjar direkt i och med att den äldre falangen börjar röka. KP tittar storögt på med halverektion i ett par minuter för att sedan delta i festligheterna. I och med att fyllan börjar ta sig ordentligt kommer något ljushuvud på att det skulle vara skitkul att spraya ner toaletten med brandsläckare. En kluns fäller avgörandet och det är småbarnspappan Stefan som står som förlorare, en roll han denna dag skulle få axla fler gånger.
Efter att ivrigt påhejad av oss sprutat ner toaletten bar det av till O´learys på stationen. Väl där framme nekar vakten oss inträde för att vi har egenköpt dricka med oss men går med på att vi får ställa den utanför och gå in. Svensk idrott får ett generöst bidrag i form av Jack Vegas spelande och shotsen stillar våra derbynerver.
Vid avgång upptäcker Testiklas att vakterna lagt den påsen vi hade ölen i, i en papperskorg och som den tattare jag är tar jag givetvis upp denna. Vakterna går bananas och blir vansiniga över det faktum att jag tar ölen som jag betalat för och även fått ett muntligt löfte om att få ta med då jag går därifrån. Efter att Daner försökt resonera med dessa dårar inser vi att det hela är dödsdömt och en taxi vinkas in för avfärd mot söder.
Vi färdas i storbil och Barret sitter längst in. Någon från framsätet skriker vid ankomst att sisten ut betalar varpå alla skrattar då vi förstår att det är Barret som kommer torska. Vi springer ut ur taxin skrattandes när Barret helt sonika kommer springandes förbi oss i världsrekordfart, hånskrattandes åt oss. Han har alltså dragit en springtaxi.
Vi lägger alla benen på ryggen och Testiklas och Andres får för ett tag vattenskalle och tror att de är Mcgyver då de försöker klättra upp för en 2.5 meter betongvägg. Småbarnspappan Stefan som av någon anledning tagit en annan väg än oss andra blir nu uppkörd av taxin och tvingas betala den resa vi nyss åkt. Resten av gänget 0, småbarnspappan Stefan 2.
Matchen är inte så mycket att säga om. DIF fullständigt demolerade Hammarby med tre mål, ett resultat som jag firade med måttlig glädje...
Efter matchen valde polisen att transportera alla djurgårdare direkt till Rådhusplatsen med tunnelbana utan stopp för att på så sätt förhindra fler oroligheter. Vi yngre som splittras från de äldre besitter lite mer streetsmarthet och hoppar helt sonika på den tub som dyker upp på motsatt sida precis då vi anländer och åker en hållplats tillbaka till Centralen för vidare transport hem. De äldre förstår dock inte detta utan går upp från tunnelbanan och står nu på Rådhusplatsen med 10 minuter kvar tills sista tåget går hem. Lösningen blev taxi och på centralen hoppade de bokstavligen på det sista tåget hem i farten.
Väl hemma firades segern med öl på Red Room med vetskapen om att detta nog kan ha varit århundradets derby, i allafall sett ur komiskt synpunkt kombinerat med resultat. Givetvis måste man även skicka en tanke till småbarnspappan Stefan som fram till matchdagen inte ens skulle med. Han fick dock efter denna uppvisning en plats i allas våra hjärtan...
Med vänlig hälsning Testiklas...
Ps. Daner >> När kan jag förvänta mig stim-pengar på det rippade inlägget du nu dragit? ds....
Sunday, October 19, 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment