I min soffa, sitter och spelar spel. Som ni ser så har vi inte samma gener helt och hållet. Så nu sitter jag här en fredagkväll och skrattar åt att dom bråkar om allt och ingenting... Får mig att minnas när jag och walter bråkade när vi var små. Eftersom han var större och starkare än mig gick jag alltid förlorande ur striden utom en gång! Jag kommer ihåg det så väl. Som vanligt hade vi tjafsat om man struntsak och han hade gjort mig så förbannad att det slog slint! Jag tog en bandyklubba och vevade med all min kraft den i ryggen på honom, resultatet var en storebror som började gråta och sprang till mamma, en enda gång har det hänt i vårat liv. Annars har det alltid varit jag som skvallrat och gråtit. Peace!
No comments:
Post a Comment