Då ska vi ta upp ett ämne som kan bli slutet på mitt bloggande. Att dissa allsång i Sverige är som att bränna amerikanska flaggan, Köra på en ko i Indien, Bränna bibeln i Vatikanen. Men ska allsången verkligen dissas??
Jag har svårt för att bestämma mig.Jag tycker det är mysigt, det fina vädret, det vackra landskapet bakom scen som visar vilken vacker stad Stockholm är, gemenskapen när alla sjunger med till Evert Taubes oändliga visor, tonåringarna som skriker efter sina idoler. Underbart va? Men sen kan jag även känna att det blir för mycket. det blir lite falskt.Alla som är med i programmet ler på ett sånt där obehagligt sätt, ett stort påklistrat jävla leende.Programledarna är så glada att man tror att dom har tagit ecstacy, Carola slänger blomkrukor till höger och vänster för att visa att allsång is the shit.Känns som om alla spårar ur bara för att det är allsång. Nu jävlar ska det skojas och stojas, finns ingen gräns för hur glatt det ska vara.Ungefär som när religiösa människor får uppenbarelser och börjar tala i tungor, det blir bara för MYCKET!
Allt detta lett av den alltid glada Anders Lundin.Har han lyckats fylla Lasses skor än?
Han har fått med sig majoriteten av svenska folket men jag tror inte att alla kvinnor 40+ känner samma pirr i magen som när Lasse stod uppe på scen, brunbränd sådär charmig på ett käckt sätt och sjöng teddybjörnen med sin honungslena stämma. Och det är just det som skrämmer mig. Jag tror Lasse sitter nånstans och skrattar åt Anders Lundin för att han inte har samma slagkraft hos dom här damerna.Kommer ihåg på den gamla goda tiden när Lasse var programledare och tanterna köade från sex på morgonen för att få dom bästa platserna, att försöka hitta en sittplats bland bänkarna var omöjligt, där satt Elsa, Maggan, Maj-Lis osv. Och dom här kärringarna var värre än alla fotbollshuliganer ni kan tänka er. Läskigt!!
Och det här är samma personer som resten av året sitter hemma och gnäller över att dom har ont i höften, men när Lasse äntrar scen då jävlar kan man armbåga sig fram i kön , sjunga och dansa.
Genom åren har allsång blivit en stor tradition och kl 20.00 varje tisdag i sommar står en stor del av Sverige stilla. Kanske borde jag helt enkelt inse att allsång för Elsa är vad Sverige-Grekland är för mig. Ett enormt stort plus är att dom år efter år lyckas dra hit stora artister och man har lyckats göra det till en familjefest genom att blanda traditionell svensk musik med populärmusik.
Jag tror jag gillar allsången, inte så jag kommer sitta klistrad varje tisdag men tillräckligt mycket för att inte dissa det.
Så mitt omdöme efter stor eftertanke är ... Tummen upp för allsång!
God natt!
No comments:
Post a Comment